Tidigare var samlingsnamnet för metoden: LLLT – Low Level Laser Therapi/Lågeffektslaser terapi men då man sett effekter av behandling med andra ljuskällor har man vidgat begreppet och därför bytt samlingsnamn. Behandling med ljus, alltså även inkluderat lågeffektslaser är således: PBMt / PhotoBioModulationTherapy – Det betyder i korthet att ljus kan stimulera biologisk respons vid behandling.

Först måste vi skilja på starka lasrar som används inom skönhetsvård, hudkliniker och inom kirurgi vars effekt är termisk/brännande, mot lågeffektslaser. Det som vanligen används inom primärvård/rehab är den svagare lasertypen som inte har som uppgift att värma, bränna eller skära utan som verkar genom att påverka cellfunktion. Detta kallas Foto-Bio-stimulering. Det svagare laserljuset skapar en fotokemisk reaktion i de vävnader man behandlar och med det som stöd sparkas kroppens självläkningsförmåga igång, ibland dramatiskt som när en gikt-tå plötsligt går att belasta direkt efter behandlingen för att nämna något.
Vi har uteslutande lågeffektslaser på vår klinik. Dessa kallas laserklass 3B. De starka lasrarna kallas Klass4-lasrar och kräver närvaro av läkare/tandläkare för att få användas i Sverige.

Historik, bakgrund och evidens.

Den första studien om laserbehandlingens egenskap på biostimulering publicerades 1967 av dr Endre Mester och handlade om hur man fick sår att läka på kortare tid efter laserbehandling, sedan dess har utvecklingen varit dramatiskt. Idag finns över 6000 studier inom Laser/ Foto-Biostimulering i medicin och vård, allt från sårbehandling, lymfbehandling till senskador, frakturläkning, smärtbehandling, strokebehandling och även behandling efter hjärtinfarkter. Just nu pågår en större studie i Australien om behandling av Parkinsons sjukdom och Fibromyalgi (Symbyx Biome) och en forskargrupp i Canada forskar på hjärnskador och Alzheimers sjukdom (Vielight.com) med mycket intressanta/goda resultat. Forskningen i Australien har nu kommit så långt att vi kan erbjuda behandlingen för Parkinson i Sverige enligt Australien-modellen (Symbyx-modellen). Fråga oss gärna.

På STO-kliniken jobbar sjukgymnaster med att behandla det som hör till rörelse-/stödjeorganens sjukdomar och sjuksköterska jobbar med, förutom smärta från rörelse-stödjeorganen, det som ligger utanför sjukgymnastikens uppdrag dvs. sårbehandling, lymfbehandling, kvinnosjukdomar etc.

Laser

Indikationer att prova laserbehandling är t.ex.:

• Inflammatoriska tillstånd som tennisarmbåge/musarm/”hälsporre”
• Carpaltunnelsyndrom
• Muskelskador
• Artros
• Artriter – ex. reumatisk artrit, gikt
• Smärta och värk
• Nervskador (Polyneuropatier är svårbehandlade då vi inte alltid vet var problemet sitter)
• Svullnader/ödem
• Fibromyalgi
• Frakturer
• Whiplashskada
• Cirkulationsbesvär
• Idrottsskador
• mm

Vad är laser?

Enkelt sagt kan man säga att laser är rent välordnat ljus. För att illustrera: Det vitaktiga skenet från ex. en glödlampa består av ljus av alla olika färger, eller våglängder, som dessutom ligger huller om buller. Laserljus däremot består enbart av ljus med en och samma våglängd, som dessutom är oerhört välordnat, koherent. Det är just denna koherens som är en av orsakerna till att laserljuset kan nå in i vävnad och påverka celler. Koherensen är bl.a. förklaringen till att en laserpekare kan lysa långt utan att splittras upp som en ficklampa gör.

Laserljus finns i många olika färger (våglängder). Vi använder våglängder av olika slag beroende på vad vi vill försöka åstadkomma.

Synligt rött, grönt eller blått ljus till sårbehandling av ex tryck/-, ligg/- eller bensår, men även på eksem och utslag. Vissa typer av psoriasis kan också behandlas ex. hand-/och fot-psoriasis kallad PPP ofta med mycket gott resultat. Rött ljus fungerar också bra på andra ytligare smärtor som t.ex. tennisarmbåge.

Till smärtproblem använder vi Infrarött/IR(904nm) eller Nära Infrarött/NIR (808nm) ljus av våglängder som är delvis synliga till helt osynliga. Dessa IR-lasrar har den djupaste inträngningen och kan nå ner till omkring 4-5cm och har en mycket god effekt på inflammationer och smärta.

Hur fungerar laser?

Till skillnad från TENS, som blockerar kroppens smärtsignaler via elektriska impulser, och behandlande ultraljud, som via ljudvågor gör att de behandlade strukturerna vibrerar och blir varma, verkar lasern först inte göra någonting, behandlingen känns oftast inte alls. Men det som händer är att den kan överföra energi till vävnaden. På så sätt stimuleras de behandlade cellerna att prestera på topp och därmed orsakas en kaskadreaktion på de olika läkningsprocesserna. Exempel på dessa processer är bl.a. ökad cirkulation, accelererad och därmed minskad inflammation, minskad smärta genom kraftig endorfinutsöndring, kroppens eget morfin, samt en lokal immunförsvarsökning.
Den intresserade läsaren kan läsa en mer vetenskaplig & heltäckande, men likväl lättläst förklaring. Ladda ner pdf-en genom att klicka på länken: ”Laser som läker”

Kan det inte vara farligt?

Sedan laserns födelse 1966 har inga skadliga bieffekter rapporterats, något som gör den till en synnerligen unik metod. Man kan utan bekymmer behandla personer som äter mediciner, har metallimplantat eller pacemaker utan att riskera att åstadkomma någon skada.
Värt att påpeka är att efter en kortisoninjektion i en led kommer lasern mest troligt inte att ha någon effekt på smärta de kommande månaderna, eftersom kortisonet är så potent att den tar över de processer som lasern försöker stimulera.

Själva laserbehandlingen är helt smärtfri, de flesta känner ingenting. Däremot kan man efter en laserbehandling uppleva ett lätt obehag i form av t.ex:

• Trötthet – kan ibland upplevas efter behandlingen. Det är inget farligt tillstånd, men något som kan vara bra att ha med i beaktningen om man planerat att t.ex. köra bil direkt efteråt.
• Ökad smärta – Förstagångsförsämring i form av en initialt ökad smärta efter behandlingen är mycket vanligt. Den kommer och försvinner mellan 6-24 tim och är helt ofarlig, den ska tvärtemot ses som något positivt eftersom den visar att man svarar bra på behandlingen. Med hjälp av lasern accelereras inflammationsprocessen och övergår snabbt i läkningens nästa faser, det är accelerationen av inflammationen som upplevs som smärta.
  Vid ex. reumatisk artrit blir smärtupplevelsen väldigt tydlig och därför är man alltid försiktig vid de första behandlingarna av en reumatoid smärta.
• Skenfriskhet – I vissa fall upphör smärtorna direkt efter behandlingen. Det ska framförallt ses som en trevlig bieffekt då det handlar om att kroppens eget smärtlindringssystem aktiverats, den effekten varar, på samma sätt som inflammationsaccelerationen, högst ett dygn. Du är alltså inte frisk bara för att smärtan är borta och du bör beakta ditt problem som smärtlindrat och inte botat.
  En person med ex. långvarlig axelproblematik som helt plötsligt är smärtfri bör i sin eufori inte delta i en volleybollturnering omedelbart efteråt då kommer det surt efter. Däremot ska man ta vara på smärtlindringen och försöka återställa inskränkt rörlighet.
  
• Smärta vid behandling: Värt att tillägga är att behandling över en överstimulerad nerv (nervsmärta) kan kännas av direkt vid behandlingen men är i sig ett tecken på att vi ”träffat rätt” och därför inget att oroas över om det inte gör för ont, då flyttar man bara behandlingen någon cm.

Är laser något för mig?

Laserns svaghet är dess styrka brukar man säga. En produkt som är bra till det mesta brukar egentligen inte vara bra för något alls. Om man betänker att lasern stimulerar immunförsvaret, ökar blodcirkulationen, accelererar de antiinflammatoriska processerna, samt aktiverar kroppens eget smärthämningssytem kan man lättare förstå att den kan vara effektiv vid ett flertal tillstånd.

Över 90 % av alla svarar på laserbehandling och man riskerar inte några biverkningar, det är det få behandlingsmetoder som kan mäta sig med det. Biverkningarna som är listade ovan räknas som en behandlingsreaktion (något positivt) och därför inte en biverkan.

Lite vetenskaplig fakta

Medicinsk laserterapi har använts terapeutiskt sedan 1967 och är bl.a. lika effektiv, eller effektivare, på att lindra smärta och minska inflammationer som sk. NSAID-preparat och Cox2-hämmare ex. Pronaxen, Ipren eller Arcoxia.

Om behovet föreligger kan man fortsätta med sin smärtbehandling med mediciner under behandlingen. Det finns inga indikationer på negativa interaktioner (behandlingskrockar) mellan laserbehandling och medicin.

Enligt Norska läkemedelsverket (okt 2003) är laserbehandling och TENS att föredra vid knäartrossmärtor framför ex. antiinflammatoriska mediciner eller ex akupunktur. Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU-2000), anger att laser har viss effekt på kroniska nackbesvär.

Vår erfarenhet är att laser är bland de kraftigaste icke-farmakologiska verktyg vi har att tillgå vid smärtbehandlingar idag. Laserterapi på problem vi möter inom primärvården finns belagt i över 80 positiva och publicerade s.k. dubbelblindade studier. Det totala antalet studier inom medicin överstiger idag 6000 studier men många är så specialisterade att vi inte kan använda dem direkt inom primärvård utan ingår i större forskning som kardiologi, neurologi, onkologi etc.

Vi uppmuntrar dig att söka på www.pubmed.com med sökorden LLLT, PBM eller lasertherapy och den diagnos du är intresserad av. I nuläget hinner vi inte ens med att referera till att studier som kommer, således är laserterapi/laserbehandling en av de mest beforskade metoderna och med bredast evidens vi har inom vård, det enda som slår laserbehandling i evidensgrad för smärta, värk och sjukdomar är träningsbehandling.
Rätt använd kan laser många gånger användas istället för kortisoninjektioner.

//texten är författad av Anders Bergström leg sjukgymnast och Cecilia Lind leg sjukgymnast
För frågor kontakta: anders@stokliniken.se.