{"id":42,"date":"2022-01-08T22:16:01","date_gmt":"2022-01-08T21:16:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.stokliniken.se\/?page_id=42"},"modified":"2023-09-18T21:50:06","modified_gmt":"2023-09-18T19:50:06","slug":"metoder-for-behandling-undersokning","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.stokliniken.se\/?page_id=42","title":{"rendered":"Metoder f\u00f6r Behandling & Unders\u00f6kning"},"content":{"rendered":"<\/p>\n
\n<\/p>\n<\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

Ortopedisk medicin \/OMI<\/strong>
OMI \u00e4r utvecklat av ortopedkirurgen James Cyriax eftersom han s\u00e5g att inte alla blev bra av operationer, eller ens beh\u00f6vde opereras. En kort f\u00f6rklaring \u00e4r att Ortopedisk medicin \u00e4r den icke-kirurgiska delen av ortopedi, vi \u00e4r s\u00e5ledes inga kirurger eller l\u00e4kare men kunskapen om diagnostik och till viss del i behandling \u00e4r viktiga redskap f\u00f6r oss. I Skandinavien kan b\u00e5de l\u00e4kare, sjukgymnaster, kiropraktorer och naprapater ta examen i OMI.<\/p>\n

Med den historiska bakgrunden \u00e4r fokus vid en OMI-unders\u00f6kning att komma fram till en m\u00f6jlig diagnos\/orsaken till besv\u00e4ret eller sm\u00e4rtan.
Traditionellt inom Sjukgymnastik\/Fysioterapi st\u00e4lls n\u00e4stan inga diagnoser utan vi \u00e4r tr\u00e4nade att se dysfunktioner (svag muskel, sned st\u00e4llning etc). Inom ortopedisk medicin M\u00c5STE vi st\u00e4lla en diagnos f\u00f6r att komma vidare med behandling. V\u00e5rt uppdrag som sjukgymnaster \u00e4r att ifr\u00e5gas\u00e4tta alla tidigare diagnosen och det som st\u00e5r p\u00e5 remissen, unders\u00f6ka sj\u00e4lva och sedan j\u00e4mf\u00f6ra och se om vi kommer fram till samma sak. Vi f\u00e5r aldrig behandla en patient utifr\u00e5n vad en l\u00e4kare eller annan sjukgymnast sagt utan att f\u00f6rst ha bildad oss en egen uppfattning.<\/p>\n

Det kan blir frustrerande f\u00f6r dig som Patient om vi s\u00e4ger olika saker \u00e4n din l\u00e4kare eller fysioterapeut sagt, men t\u00e4nk d\u00e5 p\u00e5 att vi letar efter olika saker ofta – diagnosen eller dysfunktioner. M\u00e5ls\u00e4ttningen f\u00f6r oss \u00e4r alltid att komma fram till en orsak som driver sm\u00e4rtan<\/em> eller vad som driver en dysfunktion<\/em> om detta \u00e4r m\u00f6jligt.<\/p>\n

N\u00e4r man hittat en trolig orsak \u00e4r det l\u00e4ttare att hitta r\u00e4tt behandling och \u00e4ven kunna utv\u00e4rdera effekten. En annan av styrkorna med OMI \u00e4r att unders\u00f6kningen alltid utf\u00f6rs p\u00e5 samma s\u00e4tt och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r samst\u00e4mmigheten mellan olika behandlare oerh\u00f6rt stor, f\u00f6r axelunders\u00f6kning \u00f6ver 90% samst\u00e4mmighet sk. intertester reliabilitet.<\/p>\n

J Cyriax har sagt m\u00e5nga bra saker bl.a.:<\/p>\n

”Sanningen finns inom Patienten<\/em><\/strong>” – vi m\u00e5ste fr\u00e5ga f\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 den.
”Diagnos \u00e4r det n\u00e4rmaste sanningen vi kommer<\/em><\/strong>”, och denna m\u00e5ste hela tiden utmanas f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att vi \u00e4r inne p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r.<\/p>\n<\/p>\n

\u00a0OMI-unders\u00f6kningen \u00e4r basen vid alla unders\u00f6kningar b\u00e5de vid sjukgymnastbes\u00f6k och \u00e4ven vid fotunders\u00f6kning p\u00e5 STO-Fotteknik.<\/p>\n<\/p>\n

Behandlingarna kan inneh\u00e5lla manipulationer, mobilisering, sk. friktionsmassage eller st\u00f6tv\u00e5gsbehandling. Rehabtr\u00e4ning kan ocks\u00e5 bli n\u00f6dv\u00e4ndigt som en kombination och b\u00e5de forskning och erfarenhet visar att just kombinationseffekten \u00e4r effektivare \u00e4n enbart tr\u00e4ning.<\/p>\n<\/p>\n

L\u00e4s mer p\u00e5 www.ominorden.com<\/a><\/p>\n<\/p>\n

\n<\/figure>\n

\n\n\n

\n
\n

\"\"<\/p>\n

McKenzie-metoden eller Mekanisk Diagnostik & Terapi(MDT)<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n

<\/figure>\n

En av dr J. Cyriax elever, sjukgymnast Robin McKenzie utvecklade sitt kunnande inom behandling av, fr\u00e5n b\u00f6rjan, ryggraden d\u00e4r han unders\u00f6kte och behandlade med upprepade r\u00f6relser f\u00f6r att hitta sm\u00e4rtan och \u00e5terst\u00e4lla funktion, r\u00f6rlighet och uppn\u00e5 sm\u00e4rtfrihet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hur allt startade<\/strong>
Det finns en rolig ber\u00e4ttelse av hur Robin uppt\u00e4ckte att positioner och r\u00f6relse gick att anv\u00e4nda f\u00f6r att unders\u00f6ka och behandla rygg med.\u00a0
Robin ropade in en ryggpatient p\u00e5 rummen men beh\u00f6vde g\u00e5 avsides f\u00f6rst. Han hade ocks\u00e5 gl\u00f6mt att f\u00e4lla ner b\u00e4nken som vad uppvikt. Patienten fick instruktion om att l\u00e4gga sig p\u00e5 b\u00e4nken medan han v\u00e4ntade. Patienten som var lydig gjorde som han blivit tillsagd och en chockad Robin kom in efter en stund och s\u00e5g att Pt lagt sig p\u00e5 mage p\u00e5 den uppresa b\u00e4nken s\u00e5 hans rygg var kraftigt b\u00f6jd bak\u00e5t. P\u00e5 den tiden ”visste man” att det var farligt att b\u00f6ja en rygg bak\u00e5t och ffa om man hade sm\u00e4rta, men Robin h\u00f6ll masken och fr\u00e5gade hur det var med patienten som glad ber\u00e4ttade att han k\u00e4nde sig mycket b\u00e4ttre av att ligga bak\u00e5tb\u00f6jd p\u00e5 b\u00e4nken. Robin b\u00f6rjade utv\u00e4rdera detta och uppt\u00e4ckte det som sen blev grunden till att behandla med positioner och upprepade r\u00f6relser i specifika riktningar.<\/p>\n

Typisk sm\u00e4rta som l\u00e4mpar sig f\u00f6r McKenzie-behandling \u00e4r<\/strong>:
-Sm\u00e4rta med utstr\u00e5lning fr\u00e5n nacke till skulderblad och\/eller arm
-Sm\u00e4rta med utstr\u00e5lning fr\u00e5n rygg till skinka och\/eller ben\/fot
-Lokala sm\u00e4rttillst\u00e5nd i rygg\/nacke kan ocks\u00e5 svara p\u00e5 behandlingen.
-Ledv\u00e4rk, se utf\u00f6rligare nedan.<\/p>\n

Effekt p\u00e5 4 bes\u00f6k<\/strong>
Metoden \u00e4r s\u00e5 effektiv att man s\u00e4ger att om man inte f\u00e5tt respons p\u00e5 problemet inom 4 bes\u00f6k \u00e4r problemet inte mekaniskt p\u00e5verkbart och troligen mera inflammatorisk och ska vidare till l\u00e4kare alt annan kollega f\u00f6r vidare utredning.\u00a0
Vid misstanke om flera olika delar av sm\u00e4rtorsak \u00e4r det ett tryggt s\u00e4tt att unders\u00f6ka den mekaniska delen av sm\u00e4rtan f\u00f6rst. Eftersom behandlingen styrs helt och h\u00e5llet av hur Patienten reagerar p\u00e5 upprepade r\u00f6relser hinner man alltid avbryta om det blir en f\u00f6rs\u00e4mring. Till och med patienter med bensk\u00f6rhet eller andra sjukdomar g\u00e5r att unders\u00f6ka d\u00e5 behandlings intensiteten styrs av patienten och man normalt backar om n\u00e5got g\u00f6r f\u00f6r ont. Vi kallar det Symptom Respons och det styr hela tiden behandlingen.
Se en dokumentationsvideo fr\u00e5n 2017 : McKenzie-behandling nacke<\/a><\/p>\n

\"\"

MDT\/McKenzie-beh med \u00f6vertryck<\/p><\/div>\n

Kraftprogression<\/strong>
Om vi ser ett mekaniskt problem som inte svarar p\u00e5 insatt r\u00f6relsebehandling och patienten inte upplever f\u00f6rs\u00e4mring har vi en kraft\u00f6vningstrappa att utforska. Dvs om det beh\u00f6vs mera kraft i en r\u00f6relse f\u00f6r att f\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rb\u00e4ttringen anv\u00e4nds den kraften. I systemet ing\u00e5r allt fr\u00e5n egenr\u00f6relser, egenr\u00f6relser med eget \u00f6vertryck, \u00f6vertryck av sjukgymnast, mobilisering och i vissa fall \u00e4ven manipulation. Syftet \u00e4r dock att anv\u00e4nda s\u00e5 lite kraft som m\u00f6jligt f\u00f6r att uppn\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttring.<\/p>\n

Om man inte svarar p\u00e5 behandlingen:<\/strong>
I m\u00e5nga fall finns det flera komponenter som samverkar i en sm\u00e4rta. Syftet \u00e4r hela tiden att se vilka symptom som g\u00e5r att f\u00e5 bort och vaska fram de som inte svarar p\u00e5 behandlingsmetoden. Vi har m\u00e5nga fall d\u00e4r en stor sm\u00e4rtbild eliminerats och en envis sm\u00e4rta blir kvar. N\u00e4r det sker skickas Pt vidare f\u00f6r ytterligare unders\u00f6kning av kollega eller l\u00e4kare, f\u00f6r d\u00e5 anses inte den sista kvarvarande delen av sm\u00e4rtan vara mekanisk och g\u00e5r d\u00e5 inte att behandla med metoden. Detta f\u00f6rv\u00e4ntar vi oss veta inom 4 bes\u00f6k p\u00e5 kliniken.<\/p>\n

\"\"

Diskbr\u00e5ck\/buktning<\/p><\/div>\n

Diskbr\u00e5ck<\/strong>
Det har visat sig att McKenzie -metoden \u00e4ven kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att behandla diskbr\u00e5ck, n\u00e5got till och med Robin McKenzie sa var om\u00f6jligt. Enligt Gunilla Limb\u00e4ck Svenssons forskning fr\u00e5n Sahlgrenska<\/a> var McKenzie behandling lika effektiv p\u00e5 diskbr\u00e5ck i l\u00e4ndrygg som operation, och 6 m\u00e5nader efter operation eller inledd McKenzie-behandling upplevde McKenzie -patienterna sig b\u00e4ttre \u00e4n de som opererats. En f\u00f6rdel med McKenzie -metoden \u00e4r att den ger en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else \u00f6ver vad som utl\u00f6ser och \u00f6kar sm\u00e4rtan och samtidigt ger patienten enkla r\u00f6relser som minskar eller i b\u00e4sta fall tar bort sm\u00e4rtan.\u00a0 Dr Hanne Albert vid Syddanskt Universitet kom fram till samma resultat i sin forskning. L\u00e4s hennes artikel h\u00e4r<\/a>. En r\u00f6rande detalj \u00e4r att n\u00e4r Robin McKenzie fick reda p\u00e5 Hanne Alberts resultat tackade han henne f\u00f6r att hon bevisat n\u00e5got han inte trodde var m\u00f6jligt att uppn\u00e5 med metoden. Idag f\u00e5r vi l\u00e4ra oss att inte f\u00f6rutsp\u00e5 vilket resultat vi ska f\u00e5 av behandlingen f\u00f6rr\u00e4n vi utforskat den f\u00f6r varje enskild patient.<\/p>\n

L\u00e4s mer om studien p\u00e5 Sahlgrenska h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

L\u00e4s en artikel om kollegan Svante Bj\u00f6rkerlings erfarenheter efter att ha jobbat med metoden i m\u00e5nga \u00e5r.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kroppens \u00f6vriga leder – Mckenzie<\/strong><\/p>\n

Forskningen har g\u00e5tt fram\u00e5t och idag anv\u00e4nds McKenzie-metoden f\u00f6r att unders\u00f6ka och behandla problem fr\u00e5n kroppens alla leder. Det som ofta slentrianm\u00e4ssigt kallas f\u00f6r artrossm\u00e4rta kan i sj\u00e4lva verket vara fullt behandlingsbart med metoden, och om man svarar p\u00e5 McKenzie-behandling blir det ocks\u00e5 ett bevis f\u00f6r att det inte var artrosen som gav sm\u00e4rta utan en annan, behandlingsbar, ledsm\u00e4rta. Man man svarar p\u00e5 McKenzie-behandlingen klassificeras ledsm\u00e4rtan som ett ”dergangement” (ledst\u00f6rning).
Viktigt att l\u00e4gga till \u00e4r att man kan ha ont i en led utan misstanke om artros och ledv\u00e4rk kan komma i alla \u00e5ldrar. Finns ingen tydlig diagnos \u00e4r McKenzie-unders\u00f6kningen ett naturligt val som forts\u00e4ttningsunders\u00f6kning.
N\u00e5got de flesta patienter f\u00e5r h\u00f6ra om vi inte hittar n\u00e5got i ledunders\u00f6kningen \u00e4r ” Bra! D\u00e5 vet vi hur vi ska g\u00e5 vidare<\/em>”. En ledsm\u00e4rta beh\u00f6ver allts\u00e5 inte ha en synbar skada f\u00f6r att ge sm\u00e4rta och om s\u00e5 \u00e4r fallet ska vi kunna komma fram snabbt till om den \u00e4r behandlingsbar eller ej.
Se en dokumentationsvideo fr\u00e5n 2017 med kollegan David Thomas, Ume\u00e5: McKenzie Kn\u00e4behandling<\/a><\/p>\n

Vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss ett svar p\u00e5 om behandlingen fungerar inom 3-4 dagar normalt varf\u00f6r det \u00e4r ganska l\u00e4tt att komma \u00f6verens med patienten om att l\u00e4gga lite extra tid kommande 3-4 dagarna.\u00a0
En sub-grupp till de snabbt f\u00f6rb\u00e4ttrade ledst\u00f6rningarna (derangement) \u00e4r de som svarar mera l\u00e5ngsamt och d\u00e5 \u00e4r det fortsatt r\u00e4tt klassifikation men man f\u00e5r ha lite mera t\u00e5lamod.<\/p>\n

En tredje grupp \u00e4r de som inte svarar alls och blir s\u00e4mre \u00e4r leden tillr\u00e4ckligt utforskad kopplar vi ofta in l\u00e4kare f\u00f6r hj\u00e4lp med antiinflammatorisk behandling och sedan \u00f6verg\u00e5r behandlingen till mer traditionell fysioterapi med rehabtr\u00e4ning som med f\u00f6rdel kan g\u00f6ras p\u00e5 v\u00e5rdcentralens rehab eller hemma. Effekten kommer \u00e4ven d\u00e5 men d\u00e5 kan det ta n\u00e5gra m\u00e5nader innan man m\u00e4rker effekt<\/p>\n

Totalt r\u00e4knar vi med att f\u00e5 ett tydligt svar om behandlingen ger r\u00e4tt svar p\u00e5 4 bes\u00f6k, men vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss ett f\u00f6rsta resultat inom 3-4 dagar.<\/p>\n

S\u00e5ledes ett effektivt s\u00e4tt att snabbt f\u00e5 svar p\u00e5 om det \u00e4r artros eller inte, varf\u00f6r vi hoppas att McKenzie-unders\u00f6kning och behandling kommer att finnas p\u00e5 alla V\u00e5rdcentraler och Rehabenheter i framtiden.
Ibland svarar \u00e4ven meniskskador p\u00e5 behandlingen och d\u00e5 ffa den variant som kallas f\u00f6r degenerativ meniskskada. Vid en regelr\u00e4tt inl\u00e5sning av menisk i kn\u00e4et verkar metoden dock inte ge effekt, men det vet man inte innan detta \u00e4r utrett.<\/p>\n

 <\/p>\n

Centrala begrepp<\/strong> som du kommer m\u00f6ta p\u00e5 en McKenzie-unders\u00f6kning \u00e4r t.ex.:<\/p>\n

\"\"

Centraliseringsfenomenet<\/p><\/div>\n

Centraliserings fenomenet<\/strong> – forskningen \u00e4r \u00f6verens om att om ex en ben\/ryggsm\u00e4rta koncentreras upp mot rygg, eller motsvarande nacke\/arm g\u00e5r upp mot nacke d\u00e5 \u00e4r det ett bevis f\u00f6r att vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll.<\/p>\n

Det kan fungera s\u00e5 \u00e4ven i en led men d\u00e4r \u00e4r det inte lika tydligt varf\u00f6r vi n\u00e4mner det om vi ser en centralisering. I behandling av nacke\/br\u00f6strygg\/l\u00e4ndrygg f\u00f6rv\u00e4ntar vi oss en centralisering.
N\u00e4r sm\u00e4rtan koncentreras (centraliseras) kan man uppleva att den blir mera intensiv och blir r\u00e4dd, d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det extra viktigt att du redan innan behandlingen p\u00e5b\u00f6rjas vet om att det kan\/ska ske och att det \u00e4r bevis p\u00e5 att vi \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt v\u00e4g.
Se en intervju med kollegan Eva Ekesbo, Lund, som visar och ber\u00e4ttar hur en behandling av rygg kan g\u00e5 till och ocks\u00e5 ett klassiskt exempel p\u00e5 en omedelbar centralisering av bensymptom: McKenzie L\u00e4ndrygg<\/a><\/p>\n

F\u00f6rstag\u00e5ngsf\u00f6rs\u00e4mring<\/strong> – Eftersom vi b\u00f6rjar jobba med en led, eller i rygg\/nacke flera med upprepade r\u00f6relser som stressar \u00e4ven friska strukturer \u00e4r det vanligt att man upplever en ny\/annan \u00f6mhet efter inledd behandling \u00e4n du hade innan den startade. Detta \u00e4r en naturlig reaktion p\u00e5 r\u00f6relsebehandlingen och f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00e5 \u00f6ver inom 1 eller ibland 2 dygn. Beh\u00f6ver man ta v\u00e4rktabletter f\u00f6r att hantera sm\u00e4rtan eller oron f\u00f6r sm\u00e4rtan s\u00e5 g\u00f6r man det. Mediciner st\u00f6r inte behandlingen och kan vara bra att ta till f\u00f6r att klara av att utf\u00f6ra den p\u00e5 ett bra och effektivt s\u00e4tt. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r dock att det snabbt g\u00e5r \u00f6ver och du f\u00e5r en k\u00e4nsla av f\u00f6rb\u00e4ttring av insatt r\u00f6relsebehandling.<\/p>\n

\"\"

Graf som visar hur en fram\u00e5tb\u00f6jt huvud belastar nacken med 27kg mot endast 5kg n\u00e4r h\u00e5llningen \u00e4r neutral.<\/p><\/div>\n

Belastning\/h\u00e5llning<\/strong> – Vi kommer g\u00e5 igenom hur belastningen kan hj\u00e4lpa l\u00e4kningen men ocks\u00e5 hur en negativ belastning kan jobba emot hela behandlingen och g\u00f6ra att du bibeh\u00e5ller sm\u00e4rtan. Ska man vara riktigt tydligt kan det ibland r\u00e4cka med att neutralisera en l\u00e5ngvarig belastning f\u00f6r att kroppen ska l\u00e4ka och f\u00f6r att slippa v\u00e4nta p\u00e5 att det spontant h\u00e4nder l\u00e4gger vi till behandlingen. Syftet \u00e4r dock ett och samma.
\u00c5terst\u00e4lla funktion, \u00e5terst\u00e4lla alla r\u00f6relser, minska sm\u00e4rtan och hitta balans s\u00e5 problemet inte \u00e5terkommer. Men du kan vara helt lugn vi kommer g\u00e5 igenom detta grundligt s\u00e5 du f\u00e5r med alla pusselbitar hem f\u00f6r att kunna l\u00e4ka ut.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

L\u00e4s mer p\u00e5\u00a0www.mckenzie.se<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Medicinsk Laserterapi<\/strong><\/p>\n

\n

Medicinsk Laserterapi \/ L\u00e5geffektslaser<\/strong><\/p>\n<\/figure>\n

\"\"

Osynligt laserljus kan ses genom en digitalkamera som ett lila ljus<\/p><\/div>\n

Medicinsk laser har bevisad effekt p\u00e5 inflammation och sm\u00e4rta. Sv\u00e5rl\u00e4kta s\u00e5r och svullnader\/\u00f6dem \u00e4r andra omr\u00e5den d\u00e4r laser visar p\u00e5 odiskutabla resultat. V\u00e5r laser r\u00e4knas till \u201dl\u00e5geffektslaser\u201d eller \u201dkall laser” (klass 3B) och kan d\u00e4rf\u00f6r inte br\u00e4nnas utan arbetar med att stimulerar kroppens celler (biostimulering eller biomodulering). S\u00f6k g\u00e4rna p\u00e5 www.pubmed.com med s\u00f6korden LLLT eller PBM och den diagnos du undrar \u00f6ver (LowLevelLaserTherapy\/LLLT, PhotoBioModulation\/PBM). Det \u00e4r f\u00e5 behandlingsmetoder som har s\u00e5 h\u00f6g och bred evidens som medicinsk laser.
Laser anv\u00e4nda ofta i kombination med andra behandlingar och tr\u00e4ning. En studie p\u00e5 h\u00e4lsenor visar p\u00e5 66% snabbare effekt av tr\u00e4ning n\u00e4r den kombineras med laserbehandling j\u00e4mf\u00f6rt med om man endast anv\u00e4nde tr\u00e4ning som behandling.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ex p\u00e5 behandlingar med bra resultat : Svullna kn\u00e4, \u00f6dem i ben eller arm. Senskador runt axlar, armb\u00e5gar. Raynauds syndrom\/vita fingrar. Karpaltunnel syndrom. Muskelbristningar f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5got.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mer om medicinsk laser\/laserterapi klicka p\u00e5 l\u00e4nken h\u00e4r: Medicinsk Laserterapi<\/a>,\u00a0 d\u00e4r sjukgymnast Anders Bergstr\u00f6m och sjukgymnast Cecilia Lind f\u00f6rklarar lite mera utf\u00f6rligt.\u00a0<\/b><\/p>\n

 <\/p>\n

Laserbehandling f\u00f6r problem ”utanf\u00f6r” sjukgymnastens omr\u00e5de ansvarar leg sjuksk\u00f6terska Anna Od\u00e9n f\u00f6r. T.ex. Sv\u00e5rl\u00e4kta s\u00e5r, Lymf\u00f6dem, Endometrios eller sm\u00e4rtproblematik i allm\u00e4nhet, l\u00e4s mer p\u00e5\u00a0Laserkliniken Od\u00e9n<\/a><\/p>\n

LASERS\u00c4KERHET<\/b><\/p>\n

De lasrar som finns p\u00e5 kliniken kallas l\u00e5geffektslaser (laserklass 3B) och kan inte br\u00e4nna eller sk\u00e4ra som klass-4-lasrar (kosmetisk eller kirurgisk laser).
Kliniken f\u00f6ljer g\u00e4llande regler och f\u00f6reskrifter f\u00f6r att arbeta och behandla med Laser (3B) fr\u00e5n dels Str\u00e5lskyddsmyndigheten(SSMFS 2014:4) och Arbetsmilj\u00f6verket(AFS 2009:7).
Christer Eberger \u00e4r STO-klinikens S\u00e4kerhetsansvarige g\u00e4llande laserbehandling.<\/p>\n

St\u00f6tv\u00e5gsbehandling<\/strong> – radiell St\u00f6tv\u00e5g<\/p>\n

\"\"<\/figure>\n

St\u00f6tv\u00e5g \u00e4r, i motsats till laser-ljuset, korta ljudimpulser som g\u00e5r ner i v\u00e4vnaden. Mekanismen p\u00e5minner mycket om effekten av laserbehandling men anses vara n\u00e5got mera effektiv p\u00e5 senskador och ffa kalk i en sena. St\u00f6tv\u00e5g anv\u00e4nds med f\u00f6rdel p\u00e5 skador p\u00e5 senor, ex tennisarmb\u00e5ge eller h\u00e4lsena eller fascior ex \u201dh\u00e4lsporre\u201d eg. Plantar fasciit. Det har \u00e4ven kommit studier p\u00e5 behandling av artrossm\u00e4rta i rygg med f\u00f6rsiktigt lovande resultat.<\/p>\n

Det har uppkommit m\u00e5nga fr\u00e5gor om en sk massagepistol \u00e4r samma sak som St\u00f6tv\u00e5g och d\u00e4r blir svaret att st\u00f6tv\u00e5gen inte \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra med n\u00e5gon form av massage, \u00e4ven om det oundvikligt blir en viss vibration av behandlingen. Ljudv\u00e5gen, eller snarare n\u00e4r ljudv\u00e5gen sl\u00e4pper, frig\u00f6r\u00a0 bl.a. Kv\u00e4vejoner i senan som simulerar blodcirkulation (vasodilatation) och celldelning i senav\u00e4vnaden (senans matrix) samt ger ofta en tydlig men kortvarig sm\u00e4rtlindring som biprodukt.<\/p>\n

St\u00f6tv\u00e5g med en st\u00f6rre applikator kan \u00e4ven anv\u00e4ndas vid lymf\u00f6dem men behandlingen faller under sjuksk\u00f6terska och inte sjukgymnast enligt avtalet tyv\u00e4rr.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det finns \u00e4ven en mera djupg\u00e5ende variant med h\u00f6gre energi som \u00e4r att f\u00f6redra p\u00e5 st\u00f6rre och h\u00e5rdare mjukdelsf\u00f6rkalkningar, kallad Fokuserad St\u00f6tv\u00e5g. De enda inom Regionen (fd Landstinget) finns p\u00e5 p\u00e5 N\u00e4rh\u00e4lsan\u00a0 Rehab \u00c4ngabo och Nolhaga i Alings\u00e5s i nul\u00e4get. Beh\u00f6vs den djuptg\u00e5ende st\u00f6tv\u00e5gsbehandlingen kan du som patient boka tid direkt dit via www.1177.se. Ange d\u00e5 att du bokar tid f\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 om dina problem g\u00e5r att behandla med deras starkare st\u00f6tv\u00e5gsbehandling.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ultraljudsdiagnostik<\/strong>\u00a0<\/p>\n

\"\"<\/figure>\n

SonoSite EDGE II<\/p>\n

Omr\u00e5den som g\u00e5r att unders\u00f6ka<\/strong><\/p>\n

Med ultraljud kan vi unders\u00f6ka de flesta ytliga problem ner till ca 6cm.
Hand\/fingrar
Armb\u00e5ge
Axel\/Nyckelben\u00a0
Br\u00f6stkorg\/Revben
H\u00f6ft
Kn\u00e4
Fotled\/Fot\/T\u00e5r<\/p>\n

Vi kan se:<\/strong>
Muskel-\/senskador t.ex. delvis eller kompletta sen- eller muskelskador, luxation av sena t.ex. i axel eller fot.
Ligament, d\u00e4r emot \u00e4r retinakler (senstr\u00e5k som h\u00e5ller senor p\u00e5 plats) mera tveksamt.
Inflammationer av olika slag (slems\u00e4ckar, ledinflammationer), bl\u00f6dningar. Ganglion\/senknutor.
Artros och f\u00f6r\u00e4ndringar runt en artrosled
vissa meniskskador i kn\u00e4.
Problem runt h\u00e4len som h\u00e4lsena, h\u00e4lben, h\u00e4lsporre och slems\u00e4cksinflamamtioner.<\/p>\n

F\u00f6rdelen med ultraljud \u00f6ver magnetkamera(MRi) och sl\u00e4t-r\u00f6ntgen(CR) \u00e4r att vi kan unders\u00f6ka under r\u00f6relse. <\/em>Till skillnad fr\u00e5n r\u00f6ntgen \u00e4r unders\u00f6kningen \u00e4r helt fri fr\u00e5n n\u00e5gon str\u00e5lning och det finns d\u00e4rf\u00f6r ingen kontraindikation p\u00e5 ex barn eller om det finns inplantat eller sjukdom.<\/p>\n

G\u00e5r inte att unders\u00f6ka med Ultraljud:<\/strong>
Vissa skador\/omr\u00e5den g\u00e5r inte att diagnostisera med ultraljud pga \u00f6verliggande strukturer, dessa \u00e4r prim\u00e4rt:
Kn\u00e4 – Fr\u00e4mre korsband i kn\u00e4 d\u00e5 detta skuggas av \u00f6verliggande ben.\u00a0
Axel – Skador p\u00e5 fr\u00e4mre labrum\/bicepsinf\u00e4stningen<\/p>\n

V\u00e4rt att t\u00e4nka p\u00e5 inf\u00f6r bes\u00f6ket g\u00e4llande fot:
H\u00e4lsporre –\u00a0 ska detta unders\u00f6kas blir det tydligare bild om foten \u00e4r filad och insmord innan bes\u00f6ket pga tjock hud och ev f\u00f6rh\u00e5rdnader som kan skymma bildkvaliteten. G\u00e5r inte detta att f\u00f6rbereda l\u00f6ser vi det \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n

Ultraljud Rygg & Nacke<\/strong><\/p>\n

Tyv\u00e4rr kan vi \u00e4nnu inte unders\u00f6ka br\u00f6strygg, l\u00e4ndrygg eller nacke eller annat som d\u00f6ljs av \u00f6verliggande ben<\/em>.
OBS! f\u00e5r du f\u00f6rslaget att s\u00f6ka tid f\u00f6r att unders\u00f6ka ryggen med ultraljud b\u00f6r du k\u00e4nna till att vi inte kan se n\u00e5got d\u00e4r, du \u00e4r dock v\u00e4lkommen f\u00f6r ryggunders\u00f6kning \u00e4nd\u00e5!<\/p>\n

Vi som jobbar med Ultraljudsunders\u00f6kningar \u00e4r:
-Susanne Spetz, leg sjukgymnast – prim\u00e4rt axlar.
-Christer Eberger, fot ortist – prim\u00e4rt fot\/underben
-Anders Bergstr\u00f6m, leg sjukgymnast – allt utom rygg\/nacke (som inte g\u00e5r att unders\u00f6ka)<\/p>\n

\n

Exempel p\u00e5 bilder av en st\u00f6rre slems\u00e4cksinflammation i axel:<\/p>\n

\"\" \"\" \"\"<\/p>\n

 <\/p>\n

Tre bilder p\u00e5 kraftiga slems\u00e4cksinflammationer\/bursiter i axel d\u00e4r v\u00e4tskan(svart) sv\u00e4ller ut \u00f6ver axel\/\u00f6verarm<\/figcaption>\n<\/figure>\n

 <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ortopedisk medicin \/OMIOMI \u00e4r utvecklat av ortopedkirurgen James Cyriax eftersom han s\u00e5g att inte alla blev bra av operationer, eller ens beh\u00f6vde opereras. En kort f\u00f6rklaring \u00e4r att Ortopedisk medicin \u00e4r den icke-kirurgiska delen av ortopedi, vi \u00e4r s\u00e5ledes inga … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-42","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.stokliniken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/42","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.stokliniken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.stokliniken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.stokliniken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.stokliniken.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=42"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.stokliniken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/42\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":488,"href":"https:\/\/www.stokliniken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/42\/revisions\/488"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.stokliniken.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=42"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}